ISK skatt 2026: Så beräknas schablonskatten
Investeringssparkontot (ISK) är det populäraste sättet att spara i aktier och fonder i Sverige. Istället för att betala skatt på varje vinst beskattas du med en schablon baserad på kontonas värde. Här förklarar vi hur ISK-skatten beräknas 2026 och när det lönar sig att använda ISK.
Viktiga punkter
- ISK-skatt = schablonintäkt × 30 % kapitalskatt
- Schablonintäkt 2026: statslåneräntan (30 nov) + 1 procentenhet
- ISK är fördelaktigt vid avkastning över schablonintäkten
- Ingen deklaration av enskilda affärer – skatten beräknas automatiskt
Vad är ett investeringssparkonto (ISK)?
Ett investeringssparkonto (ISK) är en kontoform som infördes i Sverige den 1 januari 2012. Syftet var att förenkla beskattningen av aktie- och fondsparande och göra det lättare för privatpersoner att investera.
På ett ISK kan du handla med aktier, fonder, obligationer och andra värdepapper som är noterade på en reglerad marknad. Du behöver inte deklarera varje enskild affär – istället beskattas du med en schablonintäkt baserad på kontots värde.
ISK administreras av banker och värdepappersinstitut. De vanligaste aktörerna i Sverige är Avanza, Nordnet, SEB, Swedbank, Handelsbanken och Nordea. Kontot kan öppnas av alla som är obegränsat skattskyldiga i Sverige.
Sedan införandet har ISK blivit enormt populärt. Enligt Skatteverket hade över 4 miljoner svenskar minst ett ISK vid utgången av 2025. Den totala förmögenheten på ISK-konton uppgick till flera tusen miljarder kronor.
Så fungerar schablonbeskattningen
Istället för att betala kapitalvinstskatt (30 %) på varje enskild aktieaffär beskattas du på ett ISK med en schablonintäkt. Denna schablonintäkt beräknas som en procentsats av kontots värde och beskattas sedan med 30 % kapitalinkomstskatt.
Beräkning av schablonintäkten: Schablonintäkten baseras på ett kapitalunderlag multiplicerat med statslåneräntan per den 30 november föregående år plus 1 procentenhet. Det finns dock ett golv – procentsatsen kan aldrig bli lägre än 1,25 %.
Kapitalunderlaget beräknas som ett genomsnitt av kontots värde vid ingången av varje kvartal (1 januari, 1 april, 1 juli, 1 oktober) plus eventuella insättningar under året, dividerat med fyra.
Formeln i korthet:
1. Kapitalunderlag = (Värde 1 jan + Värde 1 apr + Värde 1 jul + Värde 1 okt + insättningar) / 4
2. Schablonintäkt = Kapitalunderlag × schablonränta
3. Skatt = Schablonintäkt × 30 %
| Komponent | Beskrivning | 2026 |
|---|---|---|
| Statslåneräntan (30 nov 2025) | Riksgäldens statslåneränta | 2,02 % |
| Tillägg | Fast tillägg enligt lag | +1,00 procentenhet |
| Schablonränta | Statslåneräntan + 1 procentenhet | 3,02 % |
| Golv | Minsta schablonränta | 1,25 % |
| Gällande schablonränta 2026 | Det högre av beräknat och golv | 3,02 % |
| Effektiv skattesats | Schablonränta × 30 % | 0,906 % |
Beräkna din sparavkastning
Gratis sparkalkylator: Beräkna slutkapital med ränta på ränta och månadssparande. Se hur ditt sparande växer med ISK ell...
SparkalkylatorBeräkningsexempel för ISK-skatt 2026
Låt oss räkna på ett konkret exempel. Antag att du har ett ISK-konto med följande värden under 2026 och att du gör en insättning på 50 000 kr i mars.
Kontovärden:
• 1 januari 2026: 500 000 kr
• 1 april 2026: 560 000 kr
• 1 juli 2026: 540 000 kr
• 1 oktober 2026: 580 000 kr
• Insättningar under året: 50 000 kr
Steg 1 – Kapitalunderlag:
(500 000 + 560 000 + 540 000 + 580 000 + 50 000) / 4 = 2 230 000 / 4 = 557 500 kr
Steg 2 – Schablonintäkt:
557 500 × 3,02 % = 16 836 kr
Steg 3 – Skatt:
16 836 × 30 % = 5 051 kr
Du betalar alltså 5 051 kr i ISK-skatt för 2026, oavsett om dina investeringar har gått med vinst eller förlust. Den effektiva skattesatsen på kapitalunderlaget blir cirka 0,91 %.
| Steg | Beräkning | Resultat |
|---|---|---|
| Summa kvartalsvärden + insättningar | 500 000 + 560 000 + 540 000 + 580 000 + 50 000 | 2 230 000 kr |
| Kapitalunderlag (/ 4) | 2 230 000 / 4 | 557 500 kr |
| Schablonintäkt | 557 500 × 3,02 % | 16 836 kr |
| ISK-skatt | 16 836 × 30 % | 5 051 kr |
| Effektiv skattesats | 5 051 / 557 500 | 0,91 % |
ISK jämfört med aktie- och fondkonto
Det stora alternativet till ISK är ett vanligt aktie- och fondkonto (även kallat depå eller VP-konto). På ett sådant konto beskattas du med 30 % kapitalvinstskatt på varje realiserad vinst, samt 30 % skatt på utdelningar. Förlustavdrag är möjliga.
Fördelen med ISK är framför allt enkelheten – du behöver inte hålla reda på anskaffningsvärden eller deklarera varje affär. Dessutom är den effektiva skatten ofta lägre om dina investeringar ger god avkastning.
Nackdelen med ISK är att du betalar skatt även om portföljen går med förlust. På ett vanligt konto betalar du bara skatt vid realiserad vinst, och förluster kan kvittas mot vinster.
| Egenskap | ISK | Aktie- och fondkonto |
|---|---|---|
| Beskattning | Schablonbaserad (0,91 % effektivt 2026) | 30 % på realiserad vinst |
| Utdelningar | Ingen extra skatt | 30 % skatt på utdelning |
| Förluster | Ingen avdragsrätt | Kvittning mot vinster möjlig |
| Deklaration | Automatiskt förifylld | Manuell redovisning av affärer |
| Kvittning | Ej tillämpligt | Vinster och förluster kvittas |
| Lönar sig vid avkastning | Över ~3 % per år (med schablonränta 3,02 %) | Under ~3 % per år eller vid förluster |
När lönar sig ISK – och när gör det inte det?
ISK är inte alltid det bästa valet. Den avgörande faktorn är din förväntade avkastning i förhållande till schablonräntan.
ISK lönar sig när:
• Din avkastning överstiger schablonräntan (3,02 % för 2026). Vid exempelvis 8 % avkastning betalar du bara 0,91 % i effektiv skatt istället för 2,4 % (30 % av 8 %) på ett vanligt konto.
• Du handlar ofta och vill slippa deklarera varje affär.
• Du har en lång investeringshorisont och räknar med stigande kurser över tid.
ISK lönar sig inte när:
• Du förväntar dig mycket låg avkastning eller förlust. Du betalar skatt på ISK oavsett resultat.
• Du sparar i tillgångar med låg förväntad avkastning, exempelvis penningmarknadsfonder som ger under 3 %.
• Du har stora orealiserade förluster som du vill kvitta mot framtida vinster.
Tumregel: Om din genomsnittliga årsavkastning förväntas överstiga schablonräntan (3,02 % för 2026) är ISK det skattemässigt fördelaktigare alternativet. Historiskt har den svenska börsen (OMXS30) avkastat cirka 8–10 % per år i genomsnitt, vilket gör ISK fördelaktigt för de flesta långsiktiga aktiesparare.
Tänk också på: Schablonräntan varierar år från år med statslåneräntan. Under åren 2020–2022 när räntan var extremt låg gällde golvet på 1,25 %, vilket innebar en effektiv skattesats på bara 0,375 %. Med stigande räntor har ISK blivit dyrare, men för de flesta aktieinvesterare är det fortfarande det bästa alternativet.
Vanliga frågor
Hur mycket skatt betalar jag på ISK 2026?
Den effektiva skattesatsen på ISK 2026 är cirka 0,91 % av ditt kapitalunderlag. Schablonräntan är 3,02 % (statslåneräntan 2,02 % + 1 procentenhet) och den beskattas med 30 %, vilket ger 3,02 % × 30 % = 0,906 %. Om du till exempel har 500 000 kr i kapitalunderlag betalar du ungefär 4 530 kr i skatt.
Betalar jag skatt på ISK även om mina aktier går ner?
Ja, schablonbeskattningen gäller oavsett om dina investeringar går med vinst eller förlust. Du betalar skatt baserat på kontots värde, inte på faktisk avkastning. Det är en av nackdelarna med ISK jämfört med ett vanligt aktie- och fondkonto där du bara beskattas vid realiserad vinst.
Kan jag ha flera ISK-konton samtidigt?
Ja, du kan ha flera ISK-konton hos olika banker och mäklare. Varje konto beskattas separat baserat på dess eget kapitalunderlag. Det är vanligt att ha ISK hos exempelvis både Avanza och Nordnet. Tänk dock på att det totala kapitalunderlaget från alla dina ISK-konton summeras i din deklaration.
Relaterade kalkylatorer
Ränteberäknare
Gratis ränteberäknare: beräkna ränta på ränta, effektiv ränta och se hur ditt kapital växe...
Avkastningskalkylator
Gratis avkastningskalkylator: Beräkna avkastningen på din investering i procent. Se nettov...
Sparkalkylator
Gratis sparkalkylator: Beräkna slutkapital med ränta på ränta och månadssparande. Se hur d...
Källor
Finansexpert
Ekonom med över 12 års erfarenhet av skatte- och finansrådgivning i Europa. Specialiserad på jämförande skattesystem i de nordiska länderna och EU.